Pojkars läsning – ett ULF-pojket

Vi har idag diskuterat Pirls-undersökningen och dess resultat och vad den betyder för vår studie. Det som visar sig är att Sverige har sjunkit med 12 poäng men att inget annat land har höjt sina poäng sedan 2016 inom EU och OECD. Sverige ligger därför fortfarande 17 poäng över genomsnittet. Det finns flera möjliga förklaringar till tappet men rapporten från skolverket plockar ut att möjliga förklaringar. Sedan 2016 har elever med svaga hemresurser ökat samt att vi i Sverige har fler elever med svaga hemresurser jämfört med övriga nordiska länder. Fler elever pratar inte alltid svenska i hemmet och resultatet från den gruppen har sjunkit. Det går också att se att den lågpresterande elevgruppen har fördubblats sedan 2016. I Sverige har alltså glappet mellan de lågpresterande och de högpresterande eleverna ökat. Den ökningen är den största som uppmätts sedan mätningarna startade 2001 av alla länder.

Pojkar och flickors resultat följer varandra genom åren, men man kan tydligt se på bilden nedan att pojkar klart presterar under flickorna. Studien tar upp att pojkar läser mer än 2016 men fortfarande mindre än flickorna. Eleverna läser skönlitteratur i böcker men tidningar online.

Källa: Skolverket (sida 36)

Vi kan verkligen se att vårt projekt är aktuellt och fortfarande viktigt att fortsätta arbeta med att pojkar som grupp ökar sina resultat.

/Ulrika Andersson, Stefan Gustafson, Camilla Molund och Sara Liljeros

Nu är vi i full gång med intervjuerna och det är roligt att vi verkar få ihop våra intervjuer med lärare och elever. I arbetet med transkriberingen har vi sett att flera lärare inte upplever att det är någon skillnad mellan pojkar och flickor i deras läsinlärning i stort och refererar till att de ser på sina elever som individer. Detta är intressant då tillexempel PIRLS-undersökningen som görs med elever i årskurs 4 visar att alla elevers resultat höjs så presterar pojkarna sämre än flickorna samt att färre pojkar klarar av testerna på avancerad nivå. Vi som lärare ser våra elever hela tiden som en grupp, där vi på bästa sätt försöker hjälpa alla individer att nå målen.

Vad gör då dessa skickliga lärare som får med sig alla elever och inte ser någon skillnad mellan pojkar och flickor. Vi tolkar det som att de har en undervisning som får med sig de svaga pojkarna och hoppas att vi kan lista ut vad det är. Eftersom vår förhoppning är att kunna ta fram en modell som gynnar alla elever i skolan men framförallt de svaga pojkarna, så att de får chansen att klara grundskolan med godkända betyg.

/Ulrika Andersson, Stefan Gustafson, Camilla Molund och Sara Liljeros

Vi är nu inne i en spännande fas av projektet. Vi har genomfört de första intervjuerna med pojkar i årskurs 1-3 och med deras lärare. Intervjuerna fungerar bra och vi kommer att fortsätta med datainsamlingen den kommande månaden. Vi använder ett transkriberingsprogram som verkar fungera bra men varje intervju lyssnas igenom noggrant för att kontrollera att utskrifterna blir korrekta. Utifrån svaren i dessa intervjuer kommer vi sedan att utforma en egen modell för att stimulera pojkars läsutveckling i Finspångs kommun.

Varje fredag har vi ett gemensamt möte och i dag diskuterade vi bland annat olika typer av texter med tanke på pojkars läsintresse. Vår utgångspunkt är att det gäller att hitta olika vägar in till skriftspråket för pojkarna. Vi diskuterade olika typer av böcker (faktaböcker och skönlitteratur), illustrerade böcker, serier och spel.

I projektet samarbetar vi med skolbibliotekarier och utbudet av böcker och andra texter på skolorna är något vi kommer att fortsätta att uppmärksamma och diskutera.

/Stefan Gustafson, Sara Liljeros, Camilla Molund och Ulrika Andersson

Äntligen är vår etikansökan godkänd av Etikprövningsmyndigheten, eller de bedömde att ingen etikprövning behövdes eftersom det var riskfritt att lida några men av studien. Vi blev glada och startade direkt med att ladda kuvert till lärare och vårdnadshavare/elever. I brevet beskriver vi hur studien är upplagd, men först en intervju enskild för lärare och i fokusgrupper med elever. Sedan kommer vi göra en modell, som ska testas i höst, utefter vad som kommer fram på intervjuerna samt tidigare forskning. Vi håller tummarna för att många lärare och elever kommer vilja delta i ULF-projektet. Hela projekt bygger på praktiknära forskning och vi vill lyfta fram alla duktiga lärare som vi vet finns i Finspång. Därför tycker vi att det är viktigt att lärare och elever får komma till tals om hur de upplever sin läsundervisning.

/Ulrika Andersson, Stefan Gustafson, Camilla Molund och Sara Liljeros

Vi går i väntas tider och hoppas på att snart få besked om vår etikansökan är godkänd eller behöver kompletteras. I väntan valde vi idag att ägna tiden åt att påbörja en vetenskaplig artikel, utöver den rapport vi som ULF-projekt ska skriva om projektet och våra resultat.

Den vetenskaplig artikeln kommer handla om pojkar och deras lärares beskrivningar av läsundervisning. Frågor som vi har ställt oss för att komma vidare arbetet med att skriva en artikel är:

• Vilket språk vill vi skriva på?
  Vi valde mellan svenska och engelska och bestämde oss för svenska. Det beslutet fattades eftersom vi vänder oss till svenska lärare samt att vi föredrar att skriva på vårt modersmål.
• Viken typ av tidskrift vill vi publiceras i?
  Vi valde en tidskrift som publicerar forskning som handlar om pedagogik och didaktik.
  Den är gratis och vi tror att den kan vara bekant för svenska lärare.
  Tidskriften vi valde finns även med på Norska listan.

Norska listan är en kvalitetsbeskrivning för vetenskapliga tidskrifter. Genom att välja från denna så har vi garantier för god kvalitet.
När vi väl valt tidskrift kollade vi deras formaliabestämmelser för författare och skapade en mall utifrån deras kriterier. Dagens arbete bestod av att börja skrivandet av artikeln där vi koncentrerade oss på syfte, frågeställningar och metod.

/Ulrika Andersson, Stefan Gustafson, Camilla Molund och Sara Liljeros